Historien upprepar sig

Efter ett samtal med min mentor har jag insett att jag gör bäst i att tänka över det här med Australien ett, eller kanske fem, varv till.

Jag har en tendens att vilja dra iväg, helst så långt bort som det går, när det blir jobbigt. 

Samtidigt som detta är en enorm chans för mig att komma vidare, är det också en väldigt stor investering. Och jag måste vara säker på att jag gör den för att jag vill, inte för att fly eller för att bevisa någonting.

Jag får helt enkelt acceptera att det är något slags mellanläge just nu. Så kan det också vara ibland!

Och appropå acceptens har jag skrivit ett längre inlägg på ämnet som jag tänkte lägga upp framöver. Så kanske jag kan bespara någon ett psykologbesök om inte annat ;)